Luna är mycket speciell för mig, liksom alla våra djur är såklart. Men det är något lite extra med just Luna. Trots att hon bara är en höna. 

Varje gång jag sätter spaden i jorden. Påtar i någon rabatt. Plockar stenar. Fixar vid dammen.. Varje gång jag gör något ute på gården (Eller inomhus) så är den här damen med där det händer. Hon kommer och pratar lite. Plockar lite insekter. Kelar lite eller bara lägger sig ner för en stund. 

Nog har det hänt att Luna klivit in i hem och stuga oxå. Jag har funnit henne i köket. Liggandes i en filt i soffan, där hon smugit upp när barnen tittat på film. Och hon har även pärlat med mig på hallgolvet. Fast då spanade hon in högen med färggranna pärlor, satte kurs mot den.. Och på hönors vis sprätte ut dem alla över golvet. Tack Luna! Därefter lade hon sig nöjd i kvarvarande hög, stor nog för en liten höna. 

(Bilden högst upp) Igår gick hon enträget upp på mamsens stugtrapp. (Mamma disponerar gäststugan på gården) Hon klev beslutsamt in genom dörren och blev lika fort utburen av en lika beslutsam mamma! Duellen fortsatte så en stund innan någon till slut gav upp.. Denna npgon blev mamma.

Luna klev in i stugan.. Upp i soffan hoppade hon. Ner i fårskinnsfällen kröp hon.. 

Hon lade där ett ägg för att sedan lika snabbt gå ut igen!! 

Vi som var säkra på att hon var pensionär på den fronten. 

Vi grävde förra året en stor damm här på gården. En sk baddamm som bygger på att all rening sker organiskt och ekologiskt. Jag kanske pratat om den tidigare? 

Hur som haver så har arbetet med denna damm tagit sin lilla tid. Den är fortfarande inte igång helt som den ska. Men vi har iallafall vatten i den, ca 60 kubik! Ganska mycket. 

För ett par helger sedan for vi till Stockholm för att inhandla växter som ska rena vattnet i den och ta upp farliga nitrat och nitrit-ämnen. Ja det ena är en omvandlad form av det andra... Men man vill överhuvudtaget få ner halterna av bägge sorterna då de annars bidrar till sämre vattenkvalitet som rent av är giftigt.

På vår uppfart har det dessutom stått två gigantonorma bigbags med lavakross som ska vara i reningsdammen för att inhysa växterna och på så vis bidra med filtrering och rening.

Idag kom en av grabbarna från gubbens jobb loss med torrsugen (en stor lastbil som fungerar som en stor dammsugare). Denna fyllde de med några kubik singel att blanda upp lavakrossen med och sedan skulle allt bara blåsas ner i vattnet. Fiffigt eller hur!?

En annan såg ju framför sig hur man skottade kärra efter kärra full med grus och sedan tippade i dammen för hand..

Här kommer en video på hur det såg ut när gruset gjorde sin sista färd!

 Kanske ganska bullrigt även i film... I verkligheten var det öronbedövande!

Dessvärre gick lastbilen sönder innan lavakrossen åkte samma väg... Så den fick vi likväl ösa med skyffel och köra med skottkärra upp till dammen!

Men... Det var ju bara 1700 kg....

Tyvärr kan ni inte få se resultatet riktigt än.. Av någon konstig anledning har dammexperten i Stockholm skickat oss stenar som flyter på ytan!! Dammen, reningsdelen ser numer ut som om någon lagt en rejäl spya över den med typ Frolic (hundgodisar) i..  

Men! Vi hoppas de bara ska suga i sig vatten för att sedan snyggt och prydligt göra gruset sällskap nere på botten. 

Mmm, vi får väl se hur det blir med den saken...

Här på Tallbo går livet sin lilla vanliga gång. Det händer väl inte så mycket, men alltid händer det ändå något.   

Alltid där det händer något dyker våra tre gammeltanter; hönisarna Luna, Sollei och Thellus upp. Två av dem är glada pensionärer. De lägger inga ägg utan går mest bara runt här och njuter av livet. Tanterna är egentligen bara ca 1 1/2 år gamla. Men då de är uppblandade industrihöns med rasen sussex (stavning?) så lägger de inte ägg mer än ca ett år. Fast, vad gör väl det? För oss är de speciella eftersom det var de första hönisar vi skaffade oss. Numer är de ett fyrtiotal alla tillsammans!

Gubben min är en sådan där "spargris".. Ni vet en sådan som sparar för att ha i framtiden. Dock gäller det inte pengar denna gången.. Utan mest saker och ting i allmänhet.

Hans motto lyder: "Det kan vara bra att ha!".

Ja vi får väl placera in gammeltanterna under kategorin - "Bra att ha". Hi hi. De skänker oss glädje!

Nu har gubben hur som haver funnit ett bra användningsområde för tanterna..

Som cirkushöns!! Se här vad de lärt sig!

  OM ni kan hålla er för skratt så är ni duktigare än jag! För jag skrattar lika mycket varje gång jag tittar på videoklippet.    Håll till godo! Luna, Sollei och Thellus!

Titta! Nu börjar vi få ägg igen! De två vita är från en gammal erfaren tös, Thellus. Men se, så har vi nu två dagar i rad fått små bruna ägg.. Med betoning på små! Ägget igår, det bruna till höger i bild vägde 49 g. Dagens bruna ägg, till vänster vägdes in på 39 g! Jösses, störtlöjligt! Som björnen Baloo skulle uttryckt sig. 

Det roliga idag var att hönan Anna, som är den skyldiga till de bruna äggen, idag nog nästan "sket" ut ägget i ren förskräckelse när hon klev bakom husknuten på fel hönshus. Hon hade likt hönan Gittana tagit en tur in till den yngre generationen som vi nu jobbar på att sammanföra med de äldre. Hönan Anna som nog knappast fattat vad som händer där bak ställde sig och kacklade ihållande och anklagande hos Gittana som förnöjsamt tog ett avloppande sandbad och faktiskt såg ut att tänka: -"Tagga ner nu bruden! Äntligen gör du vad du är skapt för att göra. Och rent ärligt har du inget att härja över för 39 ynka gram! "

Anna verkade dock tycka att en så erfaren dam skulle ha informerat mer omkring ämnet ägglossning! 

  I dag såg det ut så här inne i min bil.. Ja, ni läste rätt! Det var rea på Blomsterlandet. Stora buskar för halva priset. Lycka för mig som varit i stort behov av insynsskydd då grannfolket hyrt marken precis intill vår tomt för att hålls med sina hästar. Vi uppskattar ju starkt vårat privatliv när vi är hemma och är inte ett dugg förtjusta i att ha dessa människor springande runt vår tomt ideligen. 

Men det är en annan historia! Att anlägga trädgård är skoj! Buskarna på bilden heter Evert.. Hi hi hi. Kul namn på en buske! Jag köpte två Evertar. 

  Måste ta tillbaka det där med att hästarna är en annan historia, för lika förskräckligt som jag tycker det är lika mycket förundras jag över att människorna intill oss inte tar ansvar för sina djur! En häst väger säkert runt 400 kg, gissar jag. Så stora djur är inte att leka med, enligt mig. Inte alla uppskattar närkontakt med dem.. Särskilt inte jag då som fick mitt bröst söndertuggat av deras ena häst, uppe på min egen tomt! Dessutom har de sparkat, trampat och tuggat sönder saker för oss. 

Men jag tänker att det ligger en hel del pengar i en häst. Förhoppningsvis även en del kärlek?.. Jag känner iallafall kärlek för alla mina djur, stora som små. För mig är det en självklarhet att göra allt för att hålla dem skyddade och trygga där de ska vara. Dessutom vill jag inte att någon ska skada någon eller något eller sig själva så klart. Idag var samtliga av deras 3 stora hästar lösa igen!! Kom rakt mot vår tomt! Andra gången på en halv månad. På bilden syns bristfälligt staket vars sugrörstunna plastpinnar och snören ligger nere på marken, igen! Tragiskt! Ägarna hävdar bestämt att detta med lösa hästar på vår tomt inte hänt de ca 14 gånger jag dokumenterat. Vad vill man uppnå och varför är man inte mer rädd om åtminstone sina egna djur? 

  Beträffande mina djur så skrev jag ju igår att Luna gått och satt sig någon annanstans för natten.. De lämnar ju inte tomten då den delvis är inhägnad med 2 meter göra byggstaket.. Men kan ibland krypa under verandor och stugor och ibland flaxa upp i låga träd. Denna gången fann vi Luna inne i garaget! Där hade hon gått lös på gubbens hobby RC-bilar. Stökat lite i alla lådor med små skruvar, muttrar och annat.. Bajsat lite i några av dem.. Skvätt ut alla ihopsopade skräphögen över golvet osv. Men, vad gjorde det!? Blev glad åt att återse henne! I natt sover hon åter där hon ska.. I hönshuset. Och gubben fick nu en anledning till att städa garaget. Hi hi 

Ja nu är situationen värre än äggröra.. Fast utan ägg och utan höna! Igår försvann gammelhönan Luna. Vi hittar henne ingenstans. Det har i och för sig hänt förr att nån av tjejerna missat "sovtid", eller rättare sagt inte gått hem till hönshuset innan skymning. När skymningen kommer söker de upp en annan trygg sovplats och där går de nästan in i Törnrosasömn. Hur mycket man än lockar och skramlar med mat ger de sig inte tillkänna.

Av samma anledning är skymningstid den bästa tiden att förflytta hönsfåglar, om de tex ska byta hem.  Eller för slakt med för den delen. De blir väldigt lugna och lätta att hantera. Förutsatt att man hittar dem förstås. Suck.

Samtidigt som Luna försvann smet Gittana ut från hönsgården. Säkert trött på sturska ungtuppar. Hon tillhör ju gammeltjejerna så hon är van att gå fritt. Dock visade hon tydligt när kvällen kom att hon minsann INTE tänkte gå tillbaka till hönsgården igen. Hon trampade in i kycklingstuga! Skapade oro i gruppen av minikycklingar och puttade ihop de lite äldre unghönsen i en stor fjäderboll. Så  fick den annars så taniga gamla tanten en lugn sovplats med gott om utrymme.

En annan liten tupp med låg rang satt kvar ute i ett träd i den lilla skogen i hönsgården över natten. Trädet används flitigt av alla fåglar dagtid och man kan se dem sitta här och var på de tjocka grenarna, som stora julgranskulor av fjädrar. Hi hi

Lovar att ta en bild och lägga upp på detta!

I övrigt har vi nu för första gången äggtorka på gården. De fyra gamla tjejerna går i pension en efter en och slutar lägga ägg. De yngre har inte kommit igång ännu.. En stor anledning tror jag är stressen från 6 ungtuppar som ideligen slåss så fjädrarna ryker om vem som är värdigast att stå högst i rang. 

Jaa aa, ni.. Höns är en trevlig hobby. Men att driva fram en fungerade flock är tålamodskrävande!

Idag är jag och mellansonen på sjukhuset igen. Vi är väldigt tidiga! Anledningen är att det kan vara svårt med parkeringar. Eller, ja anledningen till att vi är här är ju inte för parkeringsplatsernas skull.. Nä idag ska gipset bort från den arm där handen sitter på vilken hans pekfinger kom ivägen för en täljkniv den 20 Maj. 

Han har läkt ihop fint efter operation och gipsning. Superduktig har han varit med alla träningar som skulle utföras varannan vaken timme under alla dagar i alla veckor! Kan vi vara annat än stolta!? 

Då parkeringen idag erbjöd 178 lediga platser åt vänster och 123 åt höger samt 97 strax intill.. Ah ni fattar! Hihi  Så förfirar vi det hela med en varsin glass i caféet. Två timmar innan förbokad tid!  Den stora festen för att avsluta denna sega period med idel sjukhusbesök tänkte vi ta till helgen, förhoppningsvis.. Glass på Söderköpings Smultronställe efter traditionellt dopp i Klarsjön innan. Gissa om sonen längtar! Åtminstone efter badet! Glass har vi kunnat erbjuda trots gips. Men att få bada när man knappt kunnat duscha på flera veckor. . HIMMELSKT! ! 

Håll tummarna nu att allt går bra. 

  Får jag presentera Måzart! Liknar ingen annan hönsfågel vi har eller ens sett. I brist på kam har Måzart istället en tofs! Fjädrar som står rakt upp som en mohikan. Vi tror ju i och för sig att Måzart är en höna och därmed utvecklar de kam och slör (ni vet den där röda hudfliken under näbben) senare. Men lite kam brukar de ändå hunnit få. Iallafall har de jämnåriga syskonen det. De är ca 4 månader gamla. 

Nåja vi skrattar gott var gång vi ser Måzart och tofsen i vinden. 

  Idag tänkte jag bara sötchocka er! Nu ännu lite till. Här kommer bild på vår lilla bebiskisse Chorizo är snart 2 månader gammal. Han har fått tydliga fresh av bägge sina föräldrar. Färgen och den långa ulliga pälsen är från pappa Diezel. Men tendensen att råka fastna med tungan utanför munnen är helt klart från mamma Fluff. Hihi hi 

Ganska rart tycker vi. För min del var det det första jag såg av bebis Chorizo.. Han var ju svår för mamman att föda fram och jag fick aktivt hjälpa till. En liten näsa och tungspets blev synligt när han väl var på väg ut. 

Chorizo är pigg och livlig. Men rädd för gräsmattan! Vinden som blåser i pälsen är oxå läskig. Hihi. Men vi älskar honom ändå! Trots att han är lite feg.