När vi tog beslutet att flytta ut till landet gjorde vi det med beslutsamhet att blir mer självförsörjande. Det liv vi och många andra levt är inte hållbart i längden. Samhället kretsar kring slit och släng. Vi vill inte bidra till detta utan vill skapa en mer hållbar livsstil. 

Vi har våra fåglar och vi strävar på med att anlägga växthus och oodlingslotter för grödor av olika slag. Sakta men säkert växer vårt nya liv fram. 

En svår bit med djurhållning är själva slakten. Vi fick stålsätta oss för att lära och våga göra detta själva. Ett alternativ hade ju varit att bli vegetarianer... Men vi ville bara inte bidra till den inhumana djurhanteringen som äger rum även i vårt land mera. 

Samtliga av våra fåglar kläcks på gården. De växer upp i frihet där de strövar på fria ytor utomhus. De lever lyckligt. Utfodras med kvalitetsfoder och överblivna matrester från husets kök... En dag faller yxan. Idag var det dags. Ihopsläppet av alla fåglar igår resulterade som vi ju trodde i inbördeskrig i hönsgården idag. 

Tuppar kan slåss på liv och död! 

Men! De var i allra högsta grad tuppar ända in i det sista.